Stora guiden till Bordeaux

Vinområdet Bordeaux

Bordeauxviner kommer från departementet Gironde i sydvästra Frankrike. Det är ett av världens största vinområden, med en produktion på runt 900 miljoner flaskor årligen. Mest är området känt för exklusiva, röda viner lagrade på ekfat. Bordeaux-stilen har varit en förebild för vinmakeri i många andra regioner, bland annat Napa och Sonoma i Kalifornien. En mindre del av produktionen i Bordeaux tillägnas vitt vin, dessertviner, mousserande viner och roséviner.

Historia

Bordeaux var ett centrum för vin redan under romartiden, men vinodlingen dog ut vid romarrikets fall. Ett avgörande år för regionen var 1152, då hertiginnan Eleonora av Akvitanien gifte sig med greve Henrik Plantagenet som senare blev Englands kung. Bordeaux njöt därefter av en gyllene era med ett produktions- och försäljningsmonopol till England som bestod fram till starten av hundraårskriget. Under denna period var det lätta röda vinet claret modellen för bordeauxvin. Vinhandeln tog fart igen under 1600-talet genom holländska handelsmän som dikade ut marken i Médoc, planterade vinstockar och förnyade tillverknings- och transportmetoder.

Dagens bordeauxvin skapas

1700-talet var ett blomstrande århundrade för handel och sjöfart i Bordeaux. Genom framgången bildades en överklass som köpte upp slott och vingårdar. Under denna period startade exporten av de lagringsdugliga viner som vi idag förknippar med regionen. Införandet av klassifikationssystemet 1855 ledde till en ökad kvalitet, men under slutet av århundradet drabbades Bordeaux hårt av vingårdssjukdomar, bland annat phylloxera. Det skulle dröja fram till andra världskrigets slut innan regionen verkligen återhämtat sig. Under efterkrigstiden var kvaliteten låg och förfalskningar av viner var vanliga. Skapandet av det franska appellations-systemet AOC 1936 ledde till en kvalitetsutveckling som sedan har fortsatt.

Klimat

Namnet Bordeaux kommer från franskans ”au bord de l’eau” som ungefär kan översättas till ”vid vattnet”. Närheten till vatten – den angränsande Atlanten och floderna Dordogne och Garonne – ger ett maritimt tempererat klimat. Skogspartier längs kusten skyddar från kraftiga havsvindar. Somrarna är varma och långa, höstarna soliga och vintrarna milda.  Luftfuktigheten är generellt hög och nederbörden periodvis hög. Till utmaningarna för vinproducenter hör risken för vårfrost, hagelstormar eller kraftig nederbörd vid ovälkomna tillfällen. Vädret i området är väldigt varierande vilket leder till stora skillnader mellan olika årgångar. 

Kända distrikt och appellationer i Bordeaux

Médoc

Det mest välkända området i Bordeaux är halvön Médoc, som ligger norr om staden Bordeaux nära kusten. Den södra appellationen, Haut-Médoc, är hem till några av de mest ansedda röda vinerna i världen från byarna Pauillac, Margaux, Saint-Estèphe och Saint-Julien.

Graves

Söder om staden Bordeaux ligger distriktet Graves. Här görs röda och vita viner under appellationerna Graves och Pessac-Léognan och dessertviner under appellationen Sauternes. De röda vinerna tenderar att vara något lättare än vinerna i Médoc.

Pomerol och Saint-Emilion

På den östra sidan av floden Dordogne ligger vindistrikten Pomerol och Saint-Emilion som är kända för högklassiga viner främst producerade på druvorna merlot och cabernet franc. Pomerol fick sitt rykte som en av de mest prestigefyllda appellationerna i Bordeaux under mitten av 1900-talet.

Skillnader mellan östra och västra stranden i Bordeaux

Man brukar dela in vinregionen Bordeaux i två huvudområden: östra och västra stranden, rive droite och rive gauche. Indelningen syftar på placeringen i förhållande till mynningsviken Gironde, och de två floderna Dordogne och Garonne.

På västra stranden, där Médoc och Graves är belägna, är de flesta viner blandviner med fokus på cabernet sauvignon. Vinerna från denna sida tenderar att vara tanninrika och muskulösa.

På den östra stranden finner vi bland annat appellationerna Pomerol och Saint-Emilion. Här dominerar druvan merlot och vinerna tenderar att vara mer fruktiga och mjuka. Mellan den östra och västra stranden ligger området Entre-deux-mers (mellan två hav), som är mest känt för vita viner. 

Jordmån

I Bordeaux finns en stor variation i jordmån. Generellt är jordmånen mineralrik och mager.  I Médoc består jordmånen främst av grus och sand, med inslag av lera i de norra delarna.  I den norra delen av Graves (som betyder grus) är jorden rik på grus, medan den längre söderut är mer uppblandad med kalksten, sand och lera.

Gruset hjälper till att dränera jorden, vilket är viktigt i det fuktiga klimatet. Grusig jord lagrar dessutom värme som hjälper druvorna att mogna. Den östra sidan är ett lapptäcke av olika typer av jordmån, med lera och kalksten som huvudsakliga komponenter. Generellt är jorden kallare än i Médoc. I appellationen Pomerol består jordmånen främst av lera, med inslag av grus.

Röd bordeaux

• • Karaktär: medelfylliga till fylliga viner med kraftfulla tanniner och nyanserade aromer.

• • Färg: djupt röda med blåa inslag.

• • Doft: svarta vinbär, plommon, örter, blyertspenna, ceder, tobak, fat.

• • Smak: torr, med medelhög syra, koncentrerad mörkbärig frukt och lång, elegant eftersmak.

De röda vinerna lagras på franska ekfat och de finaste exemplen har en fantastisk lagringsduglighet. De är komplexa viner som ofta görs på en så kallad ”bordeaux-blandning” av druvor som bidrar med olika karaktär.

Druvor som används i röd bordeaux

• • Cabernet sauvignon – ger kraftfulla tanniner och aromer av svarta vinbär, blyertspenna och cederträ. Druvan är sent mognande och trivs med mycket värme, som i den västra bankens grusiga jordar.

• • Cabernet franc – en mindre sträv släkting till cabernet sauvignon som ger rödbäriga viner med gröna och gräsiga toner. Cabernet franc mognar relativt tidigt och trivs i lite svalare klimat, som på den östra stranden i Bordeaux.

• • Merlot – en tidigt mognande druvsort som mår bra i svalare, fuktigare jord, som i den lerrika jordmånen i Pomerol på den östra stranden. Merlot ger fylliga, fruktiga viner med toner av blåbär och plommon och ganska milda tanniner. Den används ofta för att mjuka upp och ge kropp till bordeauxblandningar.

Utöver de tre huvuddruvorna så används också petit verdot, malbec, och carménère i mindre mängder i röd bordeaux.

Mat som passar till röd bordeaux

Mat som passar till röd bordeaux är bland annat nötkött, lamm, vilt, anka, mustiga grytor, feta såser och mogna hårdostar.

Vit bordeaux

• • Karaktär: Medelfylliga till fylliga viner med struktur och nyanserade aromer.

• • Färg: gul

• • Doft: gröna äpplen, citrusfrukter, svartvinbärsblad, blommor, kryddor, nötter, vanilj.

• • Smak: torr, med medelhög till hög syra, mogen gul frukt, rostade fattoner och lång eftersmak.

De vita vinerna i Bordeaux är också ofta gjorda på druvblandningar. Lagring på ekfat ger komplexitet och ökar lagringsdugligheten. Lättare vita viner lagrade på ståltank görs också i Bordeaux.

Vanliga druvor i vitt bordeauxvin

• • Sémillon – den mest odlade gröna druvan i Bordeaux. Ger mjuka viner med toner av citron, äpple, honung, och mineral.

• • Sauvignon blanc – en aromatisk druvsort med hög syra och toner av krusbär, citrus, nässlor och svartvinbärsblad.

• • Muscadelle – en druva som ger viner med blommiga aromer och toner av aprikos och honung. 

Mat som passar till vit bordeaux

Mat som passar till fyllig vit bordeaux med fatlagring är bland annat smakrika fiskrätter, fågel och fläskkött. Till de ofatade vinerna passar fisk, skaldjur och syrliga gestostar.

Dessertviner från Bordeaux

• • Karaktär: fylliga viner med nyanserade aromer och fatkaraktär.

• • Färg: gyllengul.

• • Doft: torkade aprikoser, honung, saffran, vanilj, marsipan, kanel och pomerans.

• • Smak: söt, med hög syra, mogen gul frukt och exotiska kryddor.

I Sauternes och Barsac i på den östra stranden görs viner på druvor som angripits av ädelröta, vilket torkar ut druvan och ger en söt, koncentrerad smak. Vinerna har komplexa aromer, en fin balans mellan sötma och syra och är mycket lagringsdugliga.  Druvor som används är sémillon, sauvignon blanc och muscadelle. 

Mat som passar söta bordeauxviner

Mat som passar till dessertviner från Bordeaux är bland annat feta patéer, grönmögelost, frukt- och nötdesserter, och crème brûlée.

Lagringsduglighet

De finaste röda vinerna från Bordeaux kommer till sin rätt först efter 10-20 år, medan de bästa vita vinerna behöver mellan 5-10 år för att mogna. De söta vinerna från Sauternes har en mycket god lagringsduglighet och de allra bästa flaskorna kan lagras 50 år, eller längre. Men de är njutbara att dricka unga också.

Bordeaux-klassifikationen

Klassifikationen i Bordeaux skapades 1855 när Napoleon III efterfrågade en rangordning av de bästa vinslotten i samband med världsutställningen i Paris. En lista över 60 slott, 59 i Médoc och ett i Graves, samt 27 slott i Sauternes, togs fram. De röda vinerna rankades enligt ett cru-system från första cru (premier cru) till femte cru (cinquième cru) med premier cru som den högsta nivån. De söta sauternesvinerna delades in i första, andra och premier cru supérieur.

Slotten som varumärken

Rankningsordningen styrdes av vinernas pris på marknaden. Det var alltså slottens renommé, inte vinodlingarnas terroir, som låg till grund för indelningen. Systemet är oförändrat än idag med några få undantag, till exempel så adderades Château Mouton Rothschild som premier cru 1973. Utöver detta så finns det specifika klassifikationssystem för Graves, Saint-Émilion, cru borgeous och crus artisanes de Médoc. I Pomerol finns inget officiellt klassifikationssystem, men legendariska Château Petrus står som symbol för den högsta kvaliteten.

Premier cru-slott i Bordeaux

De slott som hör till högsta klassen, premier cru, ligger alla på västra stranden och är följande:

• • Château Lafite Rothschild, Pauillac

• • Château Latour, Pauillac

• • Château Margaux, Margaux

• • Château Haut-Brion, Pessac, Graves

• • Château Mouton Rothschild, Pauillac

Premier cru-slott i Sauternes

Bland de söta vinerna hör endast anrika Château d’Yquem i Sauternes till den högsta nivån, premier cru supérieur.

Klassade som premier cru är bland andra:

• • Château La Tour Blanche, Bommes (Sauternes)

• • Château Lafaurie-Peyraguey, Bommes (Sauternes)

• • Château Clos Haut-Peyraguey, Bommes (Sauternes)

• • Château de Rayne-Vigneau, Bommes (Sauternes)

• • Château Suduiraut, Preignac (Sauternes)

Bästa årgångarna i Bordeaux

Det nyckfulla klimatet i Bordeaux gör att variationen i kvalitet mellan årgångar är stor. Några av de år som rankas som de bästa är: 1990, 2000, 2005, 2009, 2010, 2015, 2016, 2018.

En primeur och negociant-systemet

I Bordeaux kan man köpa viner innan de har buteljerats och ännu ligger på faten. Systemet kallas en primeur och innebär att toppslotten efter skörd släpper en liten del av sina viner till mellanhänder, så kallade negocianter, som i sin tur säljer dem vidare. Negociant-systemet har en lång tradition i Bordeaux och var ursprungligen ett sätt för vinhusen att få hjälp med det kommersiella arbetet och att få förskottsbetalning som hjälpte till att finansiera verksamheten. Under primeurveckan som äger rum i Bordeaux i april varje år kan köpare få förhandsinformation om årgången. Efter försäljning lagras vinerna ytterligare 18 månader på fat innan köparen får sina viner.

Är allt vin i Bordeaux dyrt?

Trots att många förknippar Bordeaux med prestigeviner, så utgör dessa ”fine wines” endast runt 5%, av den totala produktionen. En stor del av produktionen går under de för hela regionen övergripande appellationerna Bordeaux AOC och Bordeaux Supérieur AOC. Många slott gör också ett så kallat andravin, vilket är ett vin gjort av druvor som man valt att inte använda till sina toppviner. Andraviner kan vara ett bra sätt att prova bra bordeauxviner till ett lägre pris. Vinproduktionen i Bordeaux är heterogen, med alltifrån kooperativ till små, hantverksmässiga producenter. Det går med andra ord att hitta viner för många olika smaker, och plånböcker, i Bordeaux.

Vin från Bordeaux under 200 kr

För fyndviner från Bordeaux till ett lägre pris, kolla efter appellationen Bordeaux AOC som omfattar rött, vitt, rosé, sött och mousserande vin. Vinerna är i många fall fruktiga och redo för direkt konsumtion. Lite fylligare och mer komplexa viner till överkomliga priser finns under appellationen Bordeaux Supérieur AOC. Här är produktionskraven striktare och vinerna klarar ofta några års lagring. Under Bordeaux Supérieur görs rött vin och sött vitt vin.

Klimatutmaningar i Bordeaux

Klimatförändringarna har påverkat vinodlingen i Bordeaux kraftigt. Ökade temperaturer och extrem väderlek med frost, hagel, stormar och torka, har gjort att regionen behövt ta ett helhetsgrepp på sitt arbete. 2020 blev sex nya druvsorter, bättre anpassade för dagens nyckfulla klimat, introducerade i regionen. Stora satsningar görs också på hållbarhetsarbete, bland annat genom att öka den biologiska mångfalden i vingårdarna.

Identitetskris och innovation

En utmaning under senare tid har varit en stor överproduktion i förhållande till efterfrågan, vilket har resulterat i kraftiga prisras. Regeringen i Frankrike har lagt stora pengar på att betala vinbönder för att riva upp sina vinodlingar. Det är inte de prestigefyllda slotten, utan övriga producenter, som haft svårt att sälja sina viner. Skälen är bland andra en kraftigt minskad inhemsk vinkonsumtion och förändrade trender bland vindrickare globalt. Men parallellt med dessa svårigheter så försöker många producenter tänka nytt och innovativt. Bland annat genom att satsa på inhemska druvor och tillgängliga, moderna viner med en stark personlighet. Lättare röda viner, oekade vita viner, roséviner och crémant är några exempel. Håll utkik, för Bordeaux är en vinregion i förändring!

Blev du nyfiken på att testa bordeaux efter att ha läst vår guide? Köp bordeaux online på Vinoteket.